gråa nyanser i köket och elände i samhället.

tisdag.

snart den enda dagen i veckan då jag kan arbeta med j. levau shop.

har arbete upp över öronen men valde trots det att ta mig tid till ännu ett blogginlägg.

märker att det här skapandet och att formulera mig med ord har blivit ett starkt stöd för mig under utsättningen av mina antidepressiva.

inte för att jag är särkilt bra på det här med ord.

jag har inget massivt ordförråd direkt men det får gå ändå :).

jag lär så länge jag lever.

fann denna vackra bild av jack clark via pinterest och var bara tvungen att printa.

att byta bilder och foto i hemmet lite tätt som tätt kan göra en större förändring än man tror.

och bra mycket billigare än att köpa nytt ideligen.

och mycket mindre tidskrävande än att måla eller ommöblera :).

tid har man inte mycket av som människa i dagens samhälle.

anna wadles vackra skålar kan jag aldrig få nog av,

igår fick jag syn på en tiggare utanför vår enda lilla butik i häljarp, förort till landskrona.

jag kan inte hjälpa det men jag blir fruktansvärt irriterad, och arg.

inte på tiggaren egentligen men han utlöser den hela negativa känslostormen.

hur f-n (ursäkta språket) kan detta tiggeri vara tillåtet?

i rumänien är tiggeri olagligt men i snälla, neutrala och försiktiga (MESIGA) sverige så är detta helt ok.

detta hjälper väl ingen av de här människorna?

speciellt inte när de börjar bygga bostäder av plåt och sopor på allmän plats och använder samma allmänna plats som toalett.

hur uppkommer och sprider sig diverse sjukdomar må tro?

och vem ska ta hand om de människor som blir sjuka?

nä, fokus på att hjälpa i hemländerna borde vara a och o.

tyvärr är denna typen av tiggeri dessutom organiserad och personen i den högblanka flotta audin som kör ut de stackars människorna till avsedd plats, dirigerar dom vart de ska sitta för att synas bäst samt tar 99 % av "inkomsten" för att troligtvis använda potten till annan brottslighet.

det är fruktansvärt skrämmande.

vill inte gå in på summorna som det svenska rättsväsendet (våra skattepengar) får punga ut för den brottslighet som ökat markant tack vare de fria gränserna mellan EU-länder.

fy!

kan inte någon vettig människa ta plats i regeringen och sluta stoppa huvudet i sanden!

alla är rädda för att bli kallad rasist nu förtiden.

men det är verkligen inte där skon klämmer.

ett fruktat men ack så betydelselöst ord i just detta och i flera andra sammanhang missbrukas totalt.

trams säger jag!

ok.

nu var det ju inte det jag skulle prata om.

det bara bubblade lite väl mycket kanske.

yttrandefriheten är jag dock glad över att vi har.

att bli piskad offentligt till nära döden för sina åsikter känns barbariskt, elakt och idiotiskt.

väx upp ni länder som inte kommit längre i utvecklingen (troligtvis för en religion som bromsar möjligheten rejält) samt förlorat ert hjärta på vägen!

från kök, till organiserat tiggeri, till hjärtlös lagstiftning.

tror jag fick med alla av mina sprängfyllda bubblor som nu svävar vidare till er :).

hoppas nu jag slipper bli kallad rasist.

och blir jag det så vet jag att personen i fråga inte har en aning om vad att skapa en bättre värld handlar om.

kram på er!

nu ska jag jobba ifatt :).

//jennifer

ups and downs.

Hej!

Längesen nu.

Kämpar som ett djur här hemma.

Hade jag vetat att det skulle vara så fruktansvärt tufft att sluta på antidepressivt läkemedel så hade jag nog valt att ta semester i två månader.

Kanske kan man sjukskriva sig!

Bli inlagd på mentalsjukhus, haha.

Himmel.

Jag snurrar mig igenom halva dagen.

Illamående varvat med ångest och helst plötsligt kan jag börja lipa för minsta lilla grej.

Tårarna ligger och bränner precis bakom ögonlocken.

Det kryper i kroppen!

Fan.

Orkar inte mer.

Dag 9.

Och jag är så känslig för ljud och stök.

Blir så irriterad på mina barn och det är hemskt att det ska gå ut över dom.

Förklarar för dom att det bara är tillfälligt (Hoppas det bara är tillfälligt i alla fall :(), säger förlåt och berättar varför mamma är lite koko!

Stackars ungar!

Fast de kom med gosedjur till mig igår när tårarna rann som mest.

<3!

Igår var jag ledig från Blodcentralen i alla fall och jag försökte så gott jag kunde få någonting gjort här hemma, både med j. levau shop och med hemmet i allmänhet.

Dammråttorna hade verkligen växt till sig i hörnorna.

Fixade en lunch till mig.

Aptiten är inte som den borde vara.

Verkligen ingenting lockar.

Tvingar i mig näring och försöker se matlagningen i sig som lugnande terapi.

Grönkålschips fastnade jag iaf för då jag provat det för första gången för någon dag sedan.

Salt, krispigt och med en distinkt smak av kål.

Rostade grönkålen med tunt skivade polkabetor i ugnen och serverade med lite av det jag hade hemma.

Svart bönpasta, quinoarester, jordgubbar, furikake och pesto.

Jag äter mycket med ögat och desto mer när aptiten inte finns där.

Satte även igång att tillverka lite nya smycken som dyker upp i shoppen snart hoppas jag.

Dock känns det inte roligt alls.

Ingenting känns kul faktiskt.

Vill helst bara gräva ner mig under mitt täcke och sova mig igenom denna utsättningsperiod from hell.

Älskar denna färgen.

Nude.

Speciellt nu till våren.

Tror verkligen detta armband kan göra sig extra fint till en solkysst hy.

Nu ska vi åka till Nova en sväng.

Bara för att komma ut.

Grått och trist ute .

Beklagar mitt deppoinlägg :).

Man kan inte vara på topp jämnt.

Livet har sina ups and downs och att visa att det är ok att snacka om det tycker jag är superviktigt. 

De flesta visar mycket ups i sociala medier.

Men de där downsen glöms bort.

Och när de väl kommer fram så är man gnällig och ute efter sympati.

Men vad är man ute efter med upsen?

Bekräftelse så klart, fast i annan form.

Minst lika illa eller bra om ni frågar mig.

Så jag röstar för fler downs.

Är ni med mig?

Kram// Jennifer Levau

Ps. Hoppas dock ni får en up-lördag.

hjärnsläpp mm.

fruktansvärt seg.

förkylningen ger inte med sig.

jag trappar samtidigt ner på mina antidepressiva ytterligare.

0 mg i två dagar i rad.

och blir typ galen.

igår på coop forum stod jag och stirrade flera gånger rakt ut i tomma intet.

apatisk, yr och med totalt hjärnsläpp.

ni vet när blicken fastnar och drömmer sig bort.

det hände mig i tid och otid igår.

jag glömde dessutom mitt kort i korthållaren och glömde att betala, bara gick, och kassörskan jagade mig i hel butiken för att återlämna kortet.

hon krävde mig inte på de 7 sek för frimärket dock och det var ju snällt :).

när jag väl kommer ut till bilen så går jag och sätter mig i passagerarsätet.

det tar en lång stund innan jag fattade vad jag sysslade med.

nä, jennifer, det sitter ingen osynlig själ bredvid dig som kan köra bilen.

tröttheten då.

oh my.

kill me now.

jag är typ trött alltid annars men denna varianten av trötthet orsakad av abstinens är hemsk.

förfärlig.

jaja.

bit ihop kvinna.

nu ska jag bli av med er kemikalier för alltid efter tio års missbruk från och till.

så länge utsättningssymtomen är "fysiska" så är det lugnt.

får jag ångest och sjunker ner i det svarta hålet får jag panik.

hoppas på att dessa, 5htp plus, ska stabilisera min serotoninhalt.

någon som har erfarenhet?

fick ett tips på instagram av en läsare som tyckte de var super.

tack och hoppas de fungerar för mig med!

skulle tränat yoga idag men jag mår för dåligt.

hade säkert svimmat (eller börjat yra) under en solhälsning och skärrat flertalet mediterande och lugnatillsinnet kvinnor.

hehe.

skonar dom från det.

++++++++++++++++++++++++++++

gnäll, gnäll.

min expertis.

iaf i textform.

man ska vara bra på nåt :).

som om jag har egentligen har det så satans hemskt.

men man får gnälla litta.

man utgår ju från sitt eget perspektiv.

självklart finns det miljontals människor som har det bra mycket värre men de kan jag inte relatera till just nu.

aldrig hoppas jag.

ok.

till något annat.

smycken.

nu är ju shoppen snart tom på prylar och endast smycken kommer att finnas kvar.

nya finingar tillkommer efter hand och jag hoppas ni tittar in och stöttar mig litta.

vill inte strypa min kreativa ådra helt riktigt än.

tror jag behöver den.

keeps me alive :).

tube necklace.

nya smyckesmallar.

shark tooth necklace som en gåva.....

hajtanden står för mod.

vill ni ge mina smycken som gåva så bara skriv det i ett meddelande i kassan så får ni det på en sådan här fin mall istället.

the moon stone bracelet.
snyggast i sommar mot en solkysst hud.

nu ska vi till åhlens och skaffa ett nytt duschdraperi.

när det är svart (mögel?) längst ner vid resåren så är det nog dax (varit dax i något år nu kan jag gissa, haha).

vi ses!

ha en fin lördag//jennifer

me, my dreams and the perfect day.

tog mig en titt bland gamla instabilder från fjolårets vår och sommar.

kan väl nästan garantera att jag inte är den enda som drömmer efter dom där första körsbärsblommorna.

härligt att det är så väldigt nära nu!

ljuset på både morgon och kväll fördjupar känslan ytterligare.

på min pappas födelsedag.
en dag att minnas nere vid citadellet i landskrona.
blåmusslor och vitt vin.
ungarna lekte på stranden.
lite för nice för att vara sant...!

igår hade jag en riktigt gudomlig dag.

den startade med solsken (brillorna på), glada kids, och en supermysig bilfärd till jobb med nrj och roliga berättelser om praktvurpor i högtalarna.

log brett varvat med små försynta (kan ju inte gapskratta ifall någon ser mig :)) skratt hela vägen till lund vill jag lova.

hela dagen spenderade jag och min kollega emelie på miniblodbussen på bona i malmö.

en otroligt tråkig industrimiljö (bredvid ett soputrymme dessutom, hehe) men fy sören vad mysigt vi hade.

satte oss i solskenet på obekväma brassestolar en hel timme och bara snackade.

blodgivarna var trevliga (märks att solen påverkar allas humör), vi fick supergott kaffe av en snäll dam inne på bonakontoret och, som sagt, en oväntad pratstund som fick det att lätta i hjärtat på mig.

gudaskönt med sådana snack.

de snacken då man mår som en prinsessa efter man lättat på trycket.

tack emelie för du är du <3!

älskar utsikten från min barndomsstad.

ön hven som jag för alltid kopplar samman med farmor.

waoo.

förra våren.

jag stannade bilen mitt i en väg och hoppade snabbt ut och klickade minns jag.

blir man glad av den synen eller?

ljumma sommarkvällar.

brunbrända ben, sommarmusik, ett glas rött och lektyr i trädgården.

i fjol i maj var vi på cypern och jag tog denna bilden.

palmer va?

ja, nu har jag varit djup och känslig nog :).

har nyligen, andra veckan nu tror jag, trappat ner på min sista dos anti-depressiva innan det är dags att säga adjö till det syntetiska lyckoknarket som jag knaprat alldeles för länge, förhoppningsvis adjö för gott.

hoppas innerligt att jag klarar detta nu.

varit två tuffa veckor med sjuhelsikes utsättningssymptom.

darrningar, yrsel, illamående, ångest men faktiskt också en lyckokänsla i maggropen som jag inte känt på länge.

annorlunda.

varit gladare i vissa stunder än jag varit på ett bra tag.

det har i och för sig varvats med irritation men jag hoppas på att den förstnämnda känslan består och den andra successivt bleknar.

oavsett så kämpar vi på.

idag på hemmaplan med en hel del ordrar att ta tag i.

ska bli sjukt kul!

ikväll ska jag träffa min barndomsvän emma och imorgon blir det ännu ett yogapass med grannen på ett hälsocenter.

kör lite yoga hemma varje dag nu.

tror nog det kan ge mig den där sista boosten som till slut får mig att klara mig utan de hemska "lyckopillerna".

önskar er en fantastisk fredag och helg.

stor kram//jennifer

en orm, en bebiskanin och kärlek.

hej!

tänka sig.

alla tavlor hänger kvar.

jag  har alltså inte tröttnat än vilket är fantastiskt för att vara mig, hehe.

och man kan ju byta bilder i själva ramarna ganska enkelt.

så tröttnar jag får printern arbeta sig fram lite konst för att skapa lite change.

ja, den här bilden kan man ju aldrig tröttna på :).

efter ett lite hängigt veckoslut med köriga magar så repade sig killarna galant och igår, när mannen spelade fotbollsmatch, tog vi en kärleksrunda i landskrona.

jag lovade dom en alla hjärtans dag-present i leksaksbutiken och snacka om att killarna blev exalterade.

mio avgudar ormar (till hans mors stora fasa. urk) så han föll pladask för en stor plastig/kemisk beklädd orm.

och aston valde ut limited edition fotbollsbilder från butikens egna fotbollspärm och köpte en söt bebiskanin.

ironiskt nog :).

orm käka bebiskanin...ja, ni förstår, hehe.

sedan blev det fika på stan.

att man kan ta med två små pågar själv på stan det är någonting helt nytt för mig/oss.

förr har man alltid våndats och varit orolig att det skulle bli kaos.

vilket det alltid blev.

skrik, bråk, trams, flams och en mamma med stressen i halsen.

men nuförtiden, killarna är ju efterallt hela 4 och 6 år, så går det utmärkt.

ja, en kort tid i alla fall.

ett längre restaurangbesök är nog inte aktuellt riktigt än (inte utan ipads/telefoner och annan underhållning dvs.).

men tids nog!

och jag älskar detta.

avslappnat och skönt.

jag litar på killarna nu (mer den store än den lille så klart men mio följer brorsans exempel ganska bra)...de har fattat grejen tror jag.

på torget fann jag en snygg flaskdiskborste, smörknivar i trä och en honungsslev för 70 sek jämnt.
helnöjd med det.

och vad har köket med familjeidyllen att göra kan man nog fråga sig :).

jag hann städa det medan killarna lekte med 203 gosedjur i hallen.

ok, sedan fick jag iofs städa undan gosedjur.

men ändå.

de leker otroligt bra tillsammans.

i flera timmar kan de samspela utan bråk.

det allra bästa är att bara sitta, som jag gjorde när väl köket var klart, och lyssna på deras samtal och lekar.

hur de skrattar tillsammans och utvecklas.

det värmer i mammahjärtat och det går inte en dag/knappt några minuter egentligen i deras närhet som man inte ler eller skrattar högt.

det är så fantastiskt med syskon.

ja, med barn.

ärliga och härliga.

de har verkligen lärt mig mycket.

fått mig att växa, mogna och inse det absolut viktigaste i livet.

att må bra...

att få känna denna grymma kärlek.

magiskt.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++

och det är lika fantastiskt med en man som fixar grymmaste hjärtemiddagen med hjälp från sin duktiga kockvän (som förfixat lite gourmeträtter).

sedan stängde vi teven, slängde bort de satans mobilerna och spelade poker och pratade framtid.

en fin dag helt enkelt.

hoppas ni också hade en härlig dag!

och till alla er med småbarn.

tiden kommer då ni verkligen får njuta och andas.

lovar ;).

kram//jennifer

L A T E L Y.

förra helgen gick i lyxens tecken.

jag gav mannen en middag på bastard i julklapp så det och en övernattning samt lite strosande i storstaden var inplanerat.

vi besökte dessutom soldes kafferosteri och fick en frank nostalgisk känsla i maggropen samt en gudomlig kaffesmak på tungan.

på raw food house avnjöt jag min typ av mat.

naturlig, ren och smakrik.

love it!

bastard.
underbar miljö och fantastisk mat.
gillar konceptet starkt.

soldes kafferosteri.

min lyx slutade inte för min mamma hade givit mig en spavistelse i julklapp så redan på söndagen igen for jag iväg mot ystad saltsjöbad i mammas sällskap.

bubbelbad, massage, fantastisk utsikt och supergod mat.

fint golv och favoritstolar (thonet) i en av ystad saltsjöbads restauranger.

resten av veckan bestod av arbete, mestadels på blodcentralen.

idag.

fredag.

tar mig en promenad bakom huset, mest för att njuta av den friska, kyliga luften och utsikten.

frosten på trädkronorna.

magisk.

värmde mig här en liten stund efter promenaden och innan jag ska sätta igång med j. levau shop arbete.

har sådan satans nice känsla i magen just nu.

tror det kallas lycka.

helt överförälskad i mitt liv.

vårt liv.

enkelheten.

och att vara nöjd med att bara sitta och titta och lyssna på mina barn.

hålla om dom och se deras glädje i småsaker, i stora saker, i nästan allt.

fantastisk känsla.

mina hjärnspöken pallar inte mer nu märker jag.

de viftar hejvilt med den vita flaggan.

orka vara missnöjd.

orka sträva efter lyckan som egentligen bara kan finnas inom dig.

jag har nog egentligen varit ledsen (besviken på mig själv) över att jag inte kunnat hitta den här känslan.

livet ska vara härligt!

njutbart.

naturen (bara promenaden imorse alltså. waoo.), möte med underbara människor med goda hjärtan, längtan efter äventyr, nya platser, eller längtan efter att bara ligga i soffan bredvid barnen och se en film och hålla små deras händer.

att läsa en bok för aston innan han ska sova och låta honom läsa en mening eller två då och då och se hur det lyser av stolthet i ögonen på honom.

"jag kan läsa mamma".....

<3!

jag längtar också efter morgondagens yogapass.

ska bli härligt.

sedan ska hela familjen på bio.

för första gången :).

förstagångengrejer är nice.

ja.

livet och humöret går upp och ner men så här bra känsla har jag nog aldrig haft i mörka, kalla februarimånad.

hoppas den består och önskar er detsamma.

det finns mycket man kan irritera sig på, grubbla över och bli upprörd för i vår sjuka men ändå otroliga värld....men, att lära sig att bemästra dessa känslofenomen är det absolut främsta man bör lägga sin energi på.

det och att sluta söka.

"vad vill jag göra med mitt liv?"

...ja men, leva så klart och bara vara lycklig känns väl som det bästa alternativet.

och den möjligheten finner du endast i ditt eget sinne.

och hur befläckat det än är (av samhället, uppväxt, osv....) så kan du läka det lika bra som ett skavsår.

och märk väl.

ett skavsår läker som allra bäst i en frisk, lugn och hälsosam kropp ;)....(var tvungen att belysa kostens och antistressens roll i det hela här också :))

kram på er och ha en fin helg!

//jennifer