fredag 12 april 2013

random snapshots; love a clean house.












halla ja!

hoppas ni har en fin fredag.
jag tittar in snabbt för att visa lite snapshots från i veckan.
hunnit städa i sovrummet och klädkammaren.
rensade ut sammanlagt 5 sopsäckar med gamla kläder och annat strunt som antingen var söndrigt eller rent av fult.
och som vi sov gott inatt vill jag lova :).
friskt och rent och öppet.
i can breeeaaathe.
men jag gör sannerligen inte om det på ett tag.
helt färdig igår.
fick svårt att andas ett tack tack vare allt damm och all kvalsterbajs :).

nu ska jag posta de sista orderna för denna veckan samt hämta ut ett spännande paket.
ni lär få se mer av innehållet i framtiden.
ska bli sjukt skoj detta.

i helgen har jag en hel del smycken att göra. så ni som väntar på era wing-bracelet och tube-smycken ni får era i början av nästa vecka. promise ;).

tusen tack för denna veckan!!!



njut ledigheten nu och försök varva ner.
i sure will try ;).
DETTA hjälper mig galant.





kram//jennifer

måndag 8 april 2013

the tube-winners.


så ja.
nu har jag fått fram två vinnare här. 
av 62 tävlande.
jag gjorde det ju inte lätt för mig, eller er :).
35 nya gilla-markeringar och det uppskattar jag verkligen.
känns smått tramsigt det här med fb, gilla hit och gilla dit.
men som nyföretagare måste man marknadsföra sig lite, annars går det galet (och det vill jag inte).
och de billigaste och bra sätten för marknadsföring är ju de smartaste, inte sant ;).

använde mig som vanligt av slumpgeneratorn och den är bra den.

grattis till olivia carlsson.
och
grattis till tina med bloggen design by moritz.


mejla mig på jlevau@hotmail.com och så får ni välja vilket tube-smycke ni vill ha! bra va...:).


tusen tack till er alla som hjälper mig lite <3.


jag kommer ha fler tävlingar snart.
lovar.

är det förresten någonting speciellt ni hade velat vinna?






sov gott.






kram//jennifer

söndag 7 april 2013

in a styling mood and my wedding dress.


terese sennerholts hem i nya recidense inspirerade mig massor och jag fick ett stylingryck igåreftermiddag.
tack för det terese, stylist lotta agaton och fotograf kristofer johnsson.

terrasanas lakritspastiller är 100 % organiskt lakritsextrakt från torkad lakritsrot.
de stillar sötsuget när det är som värst och smakar otroligt gott.
men bara en i taget, och låt den smälta längst fram på tungan.
finns i j. levau shop.

anna wadles keramikskålar är i lager strax och går att beställa nu.



brödkavel i marmor från hay.



det blev den här klänningen från cos.
tror den blir precis lagom till mitt minimalistiska bröllop i maj.
enkel och jag kan lägga krut på accessoarerna istället.

denna lilla bh med tillhörande trosor i nude följde också med i paketet från cos.
jättesköna, härlig färg och jag älskar när man inte ser troskanten.


nu blir det "kalas" för ungarnas farmor.

och förresten. tack snälla ni för era kommentarer till mitt smått deprimerande inlägg om just depression.
det betyder otroligt mycket. känns som jag inte är helt ensam liksom. och att bara få det ur sig är en grym terapi i sig.




ha en fortsatt fin söndag//jennifer

lördag 6 april 2013

chokladbollar med en raw känsla.


en eftermiddag.
vi var lite smått uttråkade hela familjen.
dags för bak.
som så ofta.
ungarna gillar det.
ja, jag med.
sambo kanske egentligen bara gillar sista delen av baket.
att äta :).
chokladbollar är gott.
och skojkladdigt :).


gillar inte att ge ungarna en massa skit utan näringsinnehåll.
känns som det gör mer ont än gott.
så jag provar mig fram.
bytar bort och lägger till.
smaken skall ju fortfarande finnas kvar.
inte sant?


ok!
börja med att:
byta bort till organiska ingredienser om så möjligt.
havregrynen blev till 40 % fullkornsdinkelflingor (för fibrer och mer mineraler) och vanliga havreflingor från saltå kvarn. biodynamiskt odlat och innehåller därför inga syntetiska kemikalier från bekämpningsmedel eller onödiga tillsatser.
de är dessutom mycket mer näringsrika.
läs mer om saltå kvarn HÄR.


nu är aston mjölkallergiker (fick nyss råd att avstå helt från mjölkprotein igen).
så vanligt smör finns inte på kartan. hade det funnits så hade jag valt ekologiskt äkta smör.
vi tog en del (ca 60 %) av mildas mjölkfria margarin istället + riven raw cacao butter från renée voltaire + 2-3 tsk kung markattas ekologiska virgin kokosolja.



aston behöver kalcium nu när han inte får äta eller dricka mjölkprodukter.
och trist nog gillar han inte soja. eller havrealternativ.
så jag visste att oskalade sesamfrö innehåller tre ggr så mycket kalcium som mjölk och har varje dag nu givit aston krossade ekologiska sesamfrö i smyg.
i hans smör på mackan ;).
och även i chokladbollarna kastade jag i 2-3 teskedar samt rullade några av bollarna i de nyttiga fröna.
man kan ju också hacka nötter, eller mala, om man så vill och ha i smeten.
ska ju vara försiktig när det gäller nötter och barn.
lite då och då.
men inte för mycket och varje dag.






tyvärr hade jag inget ekologiskt raw cacao powder hemma så jag fick ta det vanliga från fazer.
men det gick ju lika bra det dock inte lika nyttigt :).
men för att ge bollarna ytterligare vitaminer och mineraler så  ersatte jag en del kakao med en 1-2 teskedar av renée voltaires superfoodmix chocolate love.
perfekt!


sockret då?
det som gör hela chokladbollen liksom.
det måste man ha.
japp.
det måste man.
så det körde vi på.
som vanligt.
man behöver ju inte överdriva.
näringsinnehållet är viktigast!

...........................................................

men man hade ju kunnat ta lite sånt HÄR, eller krossat sånt HÄR istället.
mixade/mosade torkade frukter går ju också bra om man vill vara ännu nyttigare.
det finns ju dessutom ekologiskt strösocker från dansukker som ni kan läsa mer om HÄR.
måste inhandla alla produkter ovan snarast möjligt tror jag.
ska ta in lite bra bakgrejer från renée till shippen snart också.



riktigt goda blev dom!....



....och fyllda med antioxidanter och otroligt mycket näring.
perfekt för kidsen.
en uttråkad lördagseftermiddag som denna.


så länge det är naturliga råvaror i det man stopapr i sig så känns det helt okej att äta två chokladbollar eller fem :).


sedan ville aston göra sina bollar.



bajskorvar.
och platta pannkakor.


otroligt koncentrerad :).



jag serverade våra smaskigt nyttiga chokladbollar ihop med vattenmelon.
och till mig.


så ett recept har jag inte till er :).
jag följde ett vanligt recept för kokosbollar och gick lite på känsla.
och efteråt så kändes det så mycket bättre, på alla sätt, och ungarna var supernöjda.



nu ska det nattas kids.




ha en mysig kväll//jennifer

fredag 5 april 2013

en deprimerande historia.


hejsan!

såg ni nyhetsmorgon imorse?
inslaget finner ni HÄR.

det är väl sorgligt att det skall behöva vara så.
jag har befunnit mig i det läget, från och till, i 10 år nu.
10 år!!!
när jag var 20. hade tagit studenten. jag väntade ivrigt på det nya livet som komma skulle och slippa sitta i skolbänken. i varje fall på det sättet man var tvungen att göra. nu kunde jag i princip välja själv.
men ack. det var inte det lättaste.
jag hade inte den blekaste aning om vad jag skulle göra.
vad jag ville göra.
jag hade inte hunnit lära känna mig själv riktigt och inte heller hunnit se vad som fanns där ute i världen. 
vilket yrke hade kunnat passa just mig?

jag flyttade hemifrån (dumt av mig känner jag nu i efterhand men just då fanns inget annat alternativ tyckte jag), behövde helt plötsligt en inkomst. val: plugga (ta lån) eller börja jobba? usch. jag var inte redo för någonting av det egentligen.

hoppade på en kurs i socialpsykologi på lunds universitet, bara för att. det lät lite interessant.
men, det var så långt ifrån vad jag väntat mig att jag blev så besviken. och alla andra i klassen kunde så mycket. jag var ju bara barnet, på alla plan. en liten nykläckt kyckling typ. förvirrad.
och självförtroendet gick upp i rök.
hur skulle jag nu kunna ta kontroll över situationen? över mitt liv?

och att misslyckas fanns inte på kartan. jag misslyckas aldrig!
så, jag tog kontroll över min kropp istället.
jag slutade äta. blev smalare och smalare tills kroppen skrek efter mat.

jag värkte i mig och började stoppa fingrarna i halsen för kunna fortsätta styra över min kropp och min vikt.
det var den värsta tiden i mitt liv. 
jag var som besatt av mat och kalorier. jag trodde jag skulle förvandlas till en sumobrottare (no offense) om jag åt ett kex eller två.
knäppskalle!
och ångesten var så kraftig. så ihärdig.

men det man får en kick av, att kontrollera matintaget och min vikt i mitt fall, det stimulerar hjärnan till att vilja bibehålla denna kicken. oavsett om den är skadlig för dig eller inte.
skrämmande vad psyket kan ställa till med va?
vilken makt.

oavsett.

min bulemi blev till överdrivet intresse för kost och näringslära.
jag studerade nu till biomedicinsk analytiker vid lunds universitet och pluggade molekylär- och cellbiologi på djup och hög nivå.
anatomi, fysilogi, transfusionsmedicin, patologi, onkologi osv osv.
samtidigt tog jag en kurs i näringslära vid sidan av.
jag var besatt av mat och vad mat ifråga innehåller och vad jag skulle äta för att bli så smal som möjligt.
jag tränade så ofta jag kunde. jag gick i trappor för att bränna mer kalorier. jag spände rump- och magmusklerna ideligen för att jag i tron brände kalorier och fick en fast rumpa.

när jag tänker tillbaka på det så förstår jag inte hur jag orkade.
och jag minns så väl hur dåligt jag mådde.
jag gick in i väggen.
hjärnan pallade inte med denna stress längre.
blev så otroligt sjuk att jag knappt kunde gå, sova eller ens öppna ögonen.
helt totalt utmattad inifrån och ut. som någon sugit ut hela mitt  energiförråd och lämnat mig med en sliten trasa till kropp.
jag gick då till läkaren och trodde jag var fysiskt sjuk.
jag hade cancer enligt mig själv.
men efter många om och men, prover hit och prover dit, så var det ju ingenting fel på mig. rent kroppsligt.
jag var deprimerad helt enkelt.

2007.
drack, rökade och festade för mycket för mitt eget bästa :).
denna natten blev aston till.
hmm.

anti-depressiva sattes in samt samtalsterapi.
lite ljusare blev det ett tag efter.
jag tog examen och gjorde slut med min dåvarande pojkvän (vilket var ett helt rätt beslut).
blodcentralen gav mig jobb och jag träffade robin.
jag tog antidepresiva när jag blev gravid med aston och fick sluta på dom.

därefter blev det förlossningsdepression och kolikmjölkbebis (som bara skrek, alltid).
tillbaka till ruta 1 alltså. jag tappade kontrollen och hade hemska självmordstankar. ångesten tog dö på mig.
antidepressiva igen alltså.
lite mer kontroll.
lite mer lycka.
konstant stressad dock och jag hade ingen aptit.
45 kg.
matt och sliten men mådde bättre.
hej hemska graviditet och sedan hej sötaste mio :)!
förlossningsdepression igen. inte så kraftigt denna gången men tillräcklig för att sätta mig tillbaka på anti-depressiva och samtalsterapi.

så.

nu är vi framme på idag.
jag har lärt känna min kropp utan och innan. jag har lärt känna mitt jag utan och innan. jag står med båda fötterna på jorden och jag känner så otroligt mycket kärlek till mina barn och min familj att jag tror ibland jag skall svimma av lycka.
jag till och med gillar mig själv ibland :).
likt magi så har jag klättrat upp ur det svarta hålet och tagit några steg i rätt riktning.
jag har en lång väg kvar och kanske kommer jag aldrig bli mig själv igen.
men jag skall verkligen ge mitt allt för att det svarta hålet muras igen för gott.

men när man är 20? precis tagit studenten. hur kan man om möjligt klara av de krav som ställs på en från dag 1?
kan man inte få någon som helst vägledning? ett stöd som får en att behålla kontrollen och inte braka ner i det svarta hålet?
det behövs.
från föräldrar (som oftast inte ser eller förstår)?
från syskon (absolut. men jag hade ingen som kunde ge mig råd just då. min lillebror var bara liten och han var kille :)).
från vänner (men de står oftast för samma dilemma)?
från samhället? ja. här tycker jag att vi ska få hjälpen. i skolan och efter skolan.

men jag ska inte ta upp det idag :). känner att inte någon har orken att läsa om mitt rabbel.
men jag var bara tvungen :).


..................................................................................................................................................


det jag vill komma till är att vi som är föräldrar/familj/syskon måste försöka ge våra barn och ungdomar mycket förståelse. prata med barnen. 
vad vill du? hur känner du? du behöver inte känna någon som helst stress, eller press. allt löser sig. ta det lugnt. hitta dig själv. vi finns här.

(obs. jag hade fler faktorer, lite mer privata, som spelade in i på mitt välmående. så ni inte tror att alla osäkra tjejer som tar studenten kommer bli deprimerade en kort tid efter :)).

och mer då?

jo. kosten. den är så otroligt viktig i detta sammanhang. alltid egentligen. 
psyket påverkas inte positivt av ohälsosamma matvanor. 
hormoner blir störda, immunförsvaret blir sämre, hjärnan fungerar inte optimalt. sömnen får lida.
för högt blodsocker kan ge nervskador och personlighetsstörningar. det är bevisat.

stress ger samma effekt som fel kost egentligen.
kroppen pallar inte det för lång tid.

nu har jag blivit så långvarig här att jag inte vet mer vad jag skall skriva :).


jo. bara att ni ska försöka andas. varva ner och njuta av familjen och vännerna.
inte oroa er för mycket över småsaker. allt löser sig. bara du själv mår bra först och främst.
och tänk på vad du stoppar i dig och hur du altiverar dig fysiskt och mentalt.
det är i nästan a och o.
<3!




kram/jennifer

torsdag 4 april 2013

i´ve always wanted a pair of wings.


äkta silver.
en enkel ärtlänk.
och en liten vacker vinge är allt som behövs för att man skall få en känsla av frihet och av att bara vara.
vingar tröttnar jag aldrig på.
nä...


men jag får nöja mig med en otroligt fin sådan så länge.
fick en grym idé igår när jag lekte med barnen.
ni vet, batman och hans kastredskap :) (thank you batman...och barnen).
och idéen resulterade i wing bracelet.
det kräver en del jobb men det är det så värt.
jag tror aldrig jag kommer ta av mig det.
nä. aldrig :).


wing bracelet finns nu i j. levau shop alltså.

välkommen <3!

.................................................


kram//jennifer