Aldrig i min varukorg.

Glad midsommar hörrni!

Skönt att det bara är lördag.

Igår var det alltså midsommarafton, igen :).

Tiden går fortare och fortare ju äldre man blir.

Eller det gör den ju egentligen inte men min hjärna uppfattar det så.

Spegelbilden som möter mig dagligen blir allt mer obekant för mig.

Ålderns gilla gång.

Hade jag kunnat spola tillbaka tiden så hade jag sagt till mitt yngre Jag att inte vara så jävla korkad som att börja röka, äta så jävla mycket skit (högt raffinerat sockerintag en lång period. Suck! Förkortat mina telomerer rejält = skyndat på åldrandet) och sola sådär förbannat onödigt.

Pigmentfläckarna, rynkorna och den förslappade huden skvallrar idag om mitt slarviga leverne som barn och ungdom.

Men, inget att göra åt idag.

Gjort är gjort och trots att man grämer sig ibland så gör det varken mig lyckligare eller vackrare :), eller till en bättre människa.

Nu byter vi ämne tycker jag (smått deprimerande :)).

Dock tror jag inte många kommer att tycka mina punkter nedan är sådär jätte upplyftande heller, hehe.

Vad stoppar jag INTE i min varukorg och kommer aldrig att göra.

1. MEJERIPRODUKTER ÖVERLAG, I SYNNERHET DE SOM ÄR SÖTADE, och än värre icke ekologiska.

Det vill säga all former av sötade yoghurtar, filmjölk, kvarg (kvarg behöver en helt egen punkt egentligen. Rena giftet enligt mig) osv.

Jag säger det igen. KOMJÖLK är inte ämnat för människan att förtära. Det är till för kalven. Muuuu! Punkt. Hormoner, tillväxtfaktorer och andra molekyler som stör en människas hormonella balans, ger inflammatoriska reaktioner (nedsatt immunförsvar) och skadar direkt eller på sikt, sockerarter som våra magar inte ska kunna bryta ner efter en viss ålder, proteiner som stör kroppens balans på flera olika nivåer.

Undvik mejeriprodukter så gott det bara går alltså.

Alternativ: Osötade vegetabiliska yoghurtar (havre, soja, kokos) smaksatta med vaniljpulver och lite rå honung/agave om så önskas.

Gör egen granola, köp en bra osötad variant, ekologiska osötade cornflakes eller typ quinoapuffar.

Ös på med t.ex. barnens favoritbär, bananer, äpplebitar med kanel, favoritnötterna och fröerna. 

Chiapudding gjord på kokosmjölk, mogen banan, vaniljpulver, blåbär och toppad med bär och nötter.

2. VITT BRÖD OCH BRÖD SOM INNEHÅLLER SOCKER. Ni vet sådana där tekaksliknande, runda bröd. Polarbröd, Hanökaka...Ja, ni vet.

Och lingongrova t.ex..

Formfranska (???. Rena skitet)

Fy. 

Farligt insulinhöjade och pajjar tarmfloran totalt.

Vi försöker köpa bröd med frö och fullkorn i och osötat.

Hade jag fått min vilja helt igenom så hade vi inte konsumerat sådant bröd alls men det fungerar inte just för tillfället.

Försöker istället hålla det till frukosten...Till mellis blir det oftast glutenfritt (fröknäcke, majsriskakor) och mycket frukt, bär, smoothies och liknande.

3. SÖTAD DRYCK.

Aldrig.

Mina barn dricker ett glas innocent juice på morgonen (Inte superstolt över det heller men det känns relativt ok om jag kan hålla det till ett glas om dagen, på morgonen, till frukosten samt köpa de naturligaste varianterna).

Läsk?

Saft?

Juicer av andra slag?

Energidryck??? 

All of the above = sjukligt skadliga, i synnerhet för barn vars kropp är extra känslig mot kraftiga insulinresponser och gifter.

Drick stilla vatten.

4. GODIS.

Jag kan handla en ekologisk veganchoklad med hög kakaohalt en gång varannan månad eller nåt.

Men aldrig nånsin att jag handlar något godis innehållande raffinerat socker i mängder, tillsatser, kemikalier, färgämnen och andra gifter i.

Den effekten man får av dessa sockerbomber är allvarligare än man tror och det där sockersuget och abstinensen kickar igång så fort blodsockret dalar.

Och för att inte tala om hyperaktiviteten.

Vissa påstår att effekten av ett onaturligt snabbt förhöjt blodsocker inte påverkar beteende (hjärnfunktionen), men vissa studier har bevisat motsatsen.

En del individer är känsligare än andra, men av egen erfarenhet så vet jag att mina barn, om de får ett snabbt förhöjt blodsocker,  blir som förbytta.

Överaktiva, stressade och smått galna i mina ögon.

Detta leder till, när blodsockret väl dalar, att de blir gnälliga, otrevliga och hungriga trots att de fått i sig kalorier som gott och väl räcker.

5. FÄRDIGMAT SÅ SOM POMMES, SNITZLAR...osv.

Dåliga fetter och i princip 0 näringsämnen.

 Dock köper jag ibland farfars köttbullar och en och annan angusburgare till man och mina barn men det känns inte bra i hjärtat vill jag lova.

Serverar det med överdrivet mycket grönsaker för att balansera :).

Ska försöka arbeta bort den här typen av mat successivt.

Och quornprodukterna är jag och nallar på ibland för egen skull.

Enkelt och relativt gott men JAG VET, inte så där superhälsosamt.

Tidsbristen ibland alltså.

6. TUGGUMMI OCH LÄKEROLLIKNANDE PASTILLER.

Sötningsmedel!

Förödande.

Det lurar din mage, din hjärna och din kropp till att producera fram ämnen som endast bör bildas när föda är på ingång.

Det blir överproduktion av magsyra, lågt blodsocker och förvirring i kroppen av alla de möjliga sorter som följd.

+++++++++++++++

Jag hade kunnat fortsätta lite till ("apansmileysen med händerna för ögonen") men tror jag fick med värstingarna :).

Kan man bara hålla detta samt införa mer och fler frukter, bär och grönsaker och skära ner på köttkonsumtionen så kommer man långt.

Köp ekologiskt kött och ekologisk fågel sällan.

Öka på baljväxter av olika slag.

Avokado....

Rotfrukter.

Nötter.

Undvik småätande mellan målen.

5 mål/dag är det bästa.

2-4 timmar mellan målen.

Var restriktiv som förälder.

Ska barnen få glass, vilket Mio fick igår till jordgubbarna så försök att välja den sort med minst ingredienser och flest naturliga sådana.

De dyraste sorterna dvs :).

Två-tre matskedar glass är tillräckligt åt ett barn.

Våga säga nej som förälder.

Var sträng.

Det är era barns hälsa det handlar om!

Inget blir bättre eller gör någon gott av att du försöker vara snäll och/eller att du inte orkar ta konflikter.

Hitta en hälsosam balans.

Har mina barn fått en glass en helg så vill jag inte att de ska få äta någonting med socker några veckor efter.

Jag kan tyvärr inte ha så mycket koll på vad de får i sig i skolan utan där får jag lita på mina barn och på att skolan är väldigt restriktiva när det gäller sötade produkter (om inget annat).

Är ungarna hos kompisar så är jag tyvärr alltid orolig.

Har försökt informera föräldrarna om våra matvanor men det är inte lätt.

Vissa tror tyvärr att mackor, smaksatta riskakor och maränger är nyttigt.

Än en gång får jag lita på att mina barn väljer att inte äta kakorna, glassen och den sötade yoghurten utan ber om frukt eller någonting annat som är lite bättre.

Min dröm är ju att fler föräldrar börjar leva som oss så jag slipper oron och irritationen.

Via tending the table.
Finns satans mycket inspiration till god hälsa på nätet. Bara att börja leta, inspireras och prova sig fram i köket.

Jag framstår ofta som ett dömande och överkontrollerande kostfreak i de flestas ögon.

Jag vet det, hehe!

Folk ogillar när någon "tittar snett" på deras livsstilsvanor, speciellt när de innerst inne vet att de gör fel.

Man trampar folk på tårna.

Men, jag ger mig inte som ni vet.

Folk får hata mig bäst de vill men jag tänker inte fortsätta leva i en norm som är direkt onaturlig och skadlig för både människan, djuren och naturen, enbart för att de pengagalna industrierna hjärntvättat oss totalt samt har oss lindade kring ringfingret i form av ett kraftigt beroende av socker och fett och gifter.

Nä, för helvete.

Ska jag ha gjort någonting vettigt av min tid här på jorden så ska det vara just detta.

Förhindra onödig ohälsa och save the planet (typ :))!

Och att älska mina barn och skydda dom så gott det går från allt som kan göra deras liv till det sämre, så klart :).

Ha en härlig dag!

Låt solen titta fram i Skåneland (och hos er andra också så klart)!

//Jennifer Levau

Hållbar utemiljö och idrottsföreningars skyldighet.

Hej!

De lata sommardagarna, som vi längtat efter så, har visat sig från och till den senaste tiden och jag kan inget annat än att jubla.

Detta året satsade vi lite på trädgården och utemiljön (inte en dag för sent) och byggde ett trädäck på minst 40 kvadratmeter sibirisk lärk. 

Ett fantastiskt vackert träslag som blir vackrare med åren, innehåller inga farliga kemikalier och är helt underhållsfritt. Perfekt för oss i alla kategorier.

Rottingbädden är från sika design och den flyttar vi ut från vardagsrummet så fort vädret tillåter.

Grejen är den att jag har börjat satsa på möbler med flera funktioner. 

För hållbarhetens skull, och plånbokens :).

Tyvärr är sommaren inte så lång för oss i Sverige så att lägga en förmögenhet på en massa utomhusmöbler som måste underhållas och skyddas från väder och vind är inte värt det i mina ögon.

Dessutom ska de ju förvaras någonstans också när de inte används.

Att flytta in dom inomhus så de används året runt känns ju synnerligen hållbart och ekonomiskt.

Rullbordet är från fermob och det är även en möbel man kan ha inomhus under den mörkare, kyligare och blötare delen av året.

Perfekt.

Vi/läs jag hade även planer att bygga en pergola vid matbordsdelen men för tillfället avvaktar vi och ser hur vi känner nästa år.

Någonting man lärt sig med åldern :) är att inte ta förhastade beslut och göra dyra inköp innan man sugit på karamellen en tid.

Igår fick jag stanna hemma och vabba för den yngste sonen då han blev magsjuk i söndags.

Vi hade en riktigt go dag alltså.

Vi tackar solen för det!

Vi fixade mättande smoothies på blötlagda cashewnötter (+ vatten), mogen banan, frysta hallon, fryst mango, vaniljpulver och en skvätt raw agave sirap.

Årstiderna levererade tre perfekta ekologiska vattenmeloner och tillsammans med icas glutenfria ekologiska fröknäcke med jordnötssmör (green choice´s kravmärkta crunchy variant är ju gudomlig) satt det som en smäck en het sommardag och i efterdyningarna av magviruset.

++++++++++++++++

I nästa inlägg (hoppas på att få tid snart igen :)) tänkte jag rada upp vad vi äter i vår familj, för hälsans och miljöns bästa samt vad som absolut inte hamnar i vår varukorg.

Vill jättegärna inspirera folk till bättre matvanor och trots att många rynkar pannan åt oss och tycker vi/jag är too much så kommer jag inte att ge vika. 

Det känns inte rätt i hjärtat och kommer aldrig att göra det.

Men i dagens samhälle får man verkligen kämpa sig blå och de där envisa käpparna i hjulen är aldrig långt ifrån.

Tyvärr är merparten av käpparna andra familjers, skolans och 80 % av restaurang- och livsmedelsverksamheternas matkulturer.

Grabbarnas fotbollsföreningen skulle i år sälja korvlådor för att få in pengar i kassan.

Gissa om jag höll på att svimma av ren chock!

En av de största klimathoten och dessutom en av våra störta sjukdomsalstrare, dvs kött och i synnerhet chark, ska ge pengar åt en idrottsförening.

Idrottsföreningars jobb är enligt mig att främja hälsa.

De har en stor möjlighet att bidra till att minska klimathoten och att inspirera barn och föräldrar att leva hälsosamt på alla plan.

Fysisk aktivitet innebär ett större behov av näring och bra energi och vill man prestera som bäst och undvika skador/slitage på kroppen så kan man inte, än mindre än om man inte är så fysisk aktiv, käka korv, vitt bröd, sötsaker och annat näringslöst skit.

Tyvärr lever den myten kvar.

"Om jag tränar lite idag så kan jag unna mig en skål med godis ikväll!"

Tyvärr, så fungerar det inte och det är desto skadligare för kroppen.

Återhämtningen försämras drastiskt och äter du en massa näringslös "mat" så lär du inte få i dig den extra portion vitaminer, mineraler, bra fetter och bra protein (ja, det finns dåliga proteinkällor och det finns bra) som din kropp skriker så efter en löprunda, en fotbollsmatch eller ett gympass och dylikt.

Håller ni med mig eller?

Nu ska jag ställa mig och förbereda en hälsosam och klimatsmart lunch till killarna innan jobbet kallar :).

Ha en fin dag så ses vi kanske här snart igen!

//Jennifer Levau

Att äta rätt men bli ruinerad.

Mitt kök igår.

Nystädat och fyllt med diverse prylar. 

Ärvegods, fynd och älsklingssaker.

Jag är alltid ledig på fredagarna.

Har valt att ha det så och trivs så bra med det.

Man hinner städa, fixa, förbereda middagar, handla, ta en långdusch och smutta kaffe franmför tv´n en lång stund medan barnen är i skolan.

Så så länge vi klarar det ekonomiskt så kör jag på med lediga fredagar.

Vi fick dock en chock häromdagen då vi räknade ihop våra matinköp senaste månaden.

Satan!

Inte så konstigt att vi får nalla på sparkontot från och till.

Men vi vill äta rätt.

Både för hälsan och för miljöns skull.

Jag vill inte snåla med bra råvaror och annat hälsosamt när det kommer till maten.

Men 12000 sek/mån för en familj på fyra stycken är dock lite i överkant.

Nä!

Dags att tänka om lite!

Frukt äter vi ton.

 I synnerhet ungarna. 

Vi slänger sällan någonting.

Får vi övermogna bananer skivar och fryser jag in dom för att använda i smoothies eller raw glass.

Och vi köper till 90 % ekologiskt.

Fruktkonsumtionen skär vi inte ner på.

Icke så nicke.

Grönsaker äter vi också mycket av.

En ekologisk gurka konsumerar kidsen per dag.

Ekologisk gurka är svindyrt har jag förstått efter att granskat kvittona.

Men....Äter de då mycket gurka så vill jag ju inte att de äter den konventionellt odlade varianten för då får de i sig mycket av de oönskade toxinerna.

Vi äter minimalt med kött och när vi (inte jag då som inte äter kött  alls, men resten av familjen gör ibland) väl gör det så köper vi ekologiskt och svenskt.

Aldrig fläskkött och huvudsakligen kyckling eller kalkon.

Ekologisk kyckling är visst snordyrt.

Men att laga det en-två ggr i månaden är ju en piss i mississippi egentligen.

En galet god och nyttig shake med recept från Vegourmet.
Mejerifri, raffinerat sockerfri och fullproppad med vitaminer och mineraler, bra fett och protein.

Vi dricker aldrig läsk, saft, äter inte kakor och godis.

Sällan halvfabrikat.

Men jag har väl förstått att dessa produkter är galet billiga.

Kanske en påse fryska köttbullar, quornfärs eller hamburgare (av god kvalitet) då och då.

Hmmm.

Är det verkligen så att den bra maten vi äter ruinerar oss, i princip?

Inte konstigt att folk inte kan äta hälsosamt i dagens samhälle.

Man blir måttligt förbannad.

Nä.

Nu får regeringen se till att införa sockerskatt och ökad skatt på livsmedel (däribland kött) som inte gynnar varken människans hälsa eller miljön.

Frankrike, Norge och Storbritannien har väl kommit en bit på vägen?

För jag menar.

Vi blir sjukare, tröttare och mer deprimerade.

Ungarna studsar likt duracellkaniner i skolans stolar, eller helt tvärtom.

ADHD, autism, ADD....Bokstavskombinationerna haglar över familjer.

Järn- och magnesiumbrist har ju visat sig vara en av orsakerna bakom sådana diagnoser.

Ge ungarna bra mat så blir det garanterat mycket enklare på många punkter.

Och klimathotet är inte ett skämt!

Det lär kosta om inget annat inom en väldigt snar framtid.

Sjukskrivningarna måste ju vara mer kostsamt för samhället än de pengar de tjänar på vår överkonsumtion av billig skitmat, eller hur?

Eller vänta.

Är det läkemedelsföretagen som har ett finger i smeten (of course)!

Inspirerande böcker för en grönsakstok och ett hälsofreak.
BOKREA NU JU :)!

Vi funderade och kollade över det.

Kom fram till att nu blir det fler storkok på säsongens grönsaker och rotfrukter tillsammans med baljväxter och linser av olika slag.

Kanske kan jag välja att köpa konventionellt odlade grönsaker och frukter av den sorten som inte innehåller så mycket gifter.

Blomkålen, avokadon, kålen och ärtorna är t.ex. lite mindre giftfyllda än äpplena, tomaterna, vindruvorna och bananerna.

Men den där råa honungen från Reneé Voltaire?

De där veganska ekologiska chokladen från Seed and Bean?

De ekologiska mullbären och tranbären som barnen älskar.

Alla nötmjölkar och superfoods, chiafrön och hampafrön?

Fröknäcke (mums).

Kokossockret, den råa agavesirapen.....Dadlarna!

Den dyrare men ack så mycket bättre sylten.

De ekologiska nötterna.

Den dyra olivoljan som är så god.

Mina vitamintillskott från Thorne!

Kanske får det blir slut på mina lediga fredagar (snyft).

Jag får gå upp i tjänst helt enkelt.

Inte träffa mina barn lika mycket.

Städa, tvätta och andra måsten på helgen istället för att varva ner och njuta av familjens sällskap.

Att ställa mig en torsdagskväll och laga storkok när ögonen går i kors efter en tuff arbetsdag.

Stress, oro, trötthet.....Slarv med maten i brist på ork.

.....Sjukdom, sjukskrivning, uppgivenhet och ångest.

För några tusenlappar till i plånboken alltså.

Som kanske då gör att vi kan resa och hitta på en massa dyra nöjen på vår lediga tid. 

Bara för att det är det man gör, det är det som betyder någonting.

Att resa och besöka Liseberg är viktigt.

Nä, fan heller.

Inte viktigare än vår hälsa.

Och enligt min mening så är en mysdag i hemmet eller i naturen bra mycket trevligare än trängandes på ett nöjesfält, på zoo eller ett lekland (där maten definitivt är långt ifrån hälsosam eller god) från morgon till kväll.

Bra tips från boken Food Pharmacy....

Dock får vi räkna med att punga fram några hundralappar extra i kassan.

Men vi sparar på samhällets skattepengar då vi håller oss friska. Tummen upp för det!

Och vi skonar miljön och minskar klimathotet.

Men vad får man som tack?

Snälla någon.

Förändring pronto!

Kram på er// Jennifer

Att uppfostra.

Nyduschad.

En söndagsförmiddag vars himmel är måttligt grå.

Regnet har smattrat på takplattorna hela natten och min man har hållit mig vaken med diverse ljud från diverse håligheter (hehe).

Sportlovet är i princip över och jag och barnen har varit lediga.

Sovmorrnar och lek.

Bråk och stök.

Vi har tagit det relativt lugnt.

Pojkarna leker bra tillsammans från och till.

De ritar, bygger lego, hittar på nya lekar, dansar, spelar fotboll i hallen och ser tv, spelar på mobilen och annat smått och gott.

Jag vill att ungarna ska ha det "tråkigt".

Låter kanske helt knasigt men egentligen vill jag bara att de ska varva ner, börja använda fantasin och avstimulera sig en aning.

Tror det är väldigt hälsosamt.

Och det tar några dagar innan de infinner sig i lugnet.

Gäller att bita ihop!

I fredags uppförde de sig inte alls bra i bilen.

Kastade bananskal på varandra, sprutade vatten och var allmänt trotsiga.

Och då har jag ändå avverkat två halvsega timmar på Leos lekland för deras skull samt låtit dom äta efterrätt på ett café (händer typ aldrig av hälsomässiga skäl).

Och vad får man som tack!

Som förälder börjar man ju säga ifrån i lugn och sansad ton.

"Sluta nu. Nu räcker det. Jag kör bil här och vill ha det lugnt. Räkna röda bilar eller nåt. Sluta skrik. Sluta bråka. Nej! Så gör man inte....."

De lyssnar inte och jag exploderar bakom ratten.

"För h-lvete. Nu rääääcker det".

Min annars osynliga ven pulserar i pannan och jag liksom kokar i bröstkorgen.

Det blir straff för dom båda.

Inga mobiler, inget snacks till "Fångarna på fortet" ikväll! PUNKT.

Vi håller fast vid straffet.

Kidsen gnäller efter popcorn och tittar på en med hundvalpsögon under fredagsmyset.

När de inser att vi menar allvar och att straffet inte lär hävas så blir det sura miner.

Men det släpper.

Det gör det alltid.

De har nog lärt sig en läxa.

Tillägg! Kom på att den där sockerfyllda kakan kan varit orsaken bakom det överenergiska beteendet i bilen på hemfärden. Hmm. Vet ju att de ofta reagerar så efter insulinchock. Mitt fel! Ja, mitt fel. Aldrig mer :).

Lyssna och lyd vid första tillsägelsen!

Det är mitt krav.

Eller. Jag har några till som jag tycker bör efterföljas.

Säg förlåt när ni gjort något fel.

Säg tack när ni får någonting.

Plocka undan tallriken efter dig.

Bre din egen macka på morgonen.

Säg alltid tack för maten.

Hälsa på folk!

Håll ordning på era rum.

Var rädd om era saker.

Släng smutsig tvätt i tvättkorgen.

När vi säger att det är läggdags så är det läggdags.

Gnäll inte över vad som serveras till middag.

Man äter det som står på bordet. PUNKT.

Respektera andra vuxna och barn.

Säg ALDRIG någonting elakt till någon.

Beröm, var ärlig och gör människor glada, då kommer man långt i livet.

Jaja!

Barnuppfostran.

Man ska vara konsekvent och ge dom en god värdegrund.

Man får bli arg.

Man får ge dom straff om de inte sköter sig (tycker jag i alla fall).

Man får visa känslor.

Vuxen som barn.

Men man ska alltid, alltid, förklara varför man blir arg eller ledsen, upprörd, sur. Varför det är fel. Varför det är rätt. 

Varför det finns vissa regler som man måste följa. 

Man måste förklara konsekvenserna av ett visst agerande, bra som dåligt.

Vi försöker så gott vi kan.

Man har sina brister, man kanske gör fel, man kanske inte orkar alltid.

Men man ska alltid försöka.

Och alltid vara äkta i sitt föräldraskap.

Hålla sig till sina värderingar och forma sitt barn till en människa med empati, ödmjukhet, med god självkännedom och självkänsla.

Man ska lyssna till dom, lära av dom och anpassa sig efter deras behov och personligheter så gott det går.

Låt de utvecklas i sin egen takt.

Det viktigaste är att de är lyckliga, får ton av kärlek och lär sig behandla andra människor med respekt och medkänsla. 

Inte att de presterar bäst i skolan, kan läsa när de är 4 år, kan multiplikationstabellen när de är 6, hoppar högst, springer snabbast, är sötast, snyggast, vackrast. Bär märkeskläder och har snyggt hår.

Har de senaste, oftast totalt onödiga, prylarna!

Det är så långt ifrån det som är viktigt här i livet.

Jag tycker att det är viktigt att lära barnen att ta hand om sina kroppar, sin hälsa och djur och natur.

Lära dom hur kroppen fungerar och vad man ska äta och vad man ska göra för att må som bäst, hålla sig frisk och prestera optimalt, psykiskt och fysiskt.

Lära dom hur man tar hand om miljön och planeten.

Vad som skadar jorden, människan och djuren.

Vad som får den/dom att må bra!

Hur systemet fungerar och att alltid ifrågasätta och tänka ett steg längre.

Alla har sitt sätt.

Jag försöker följa mina egna råd och det jag tror på men det är inte så lätt alltid.

Men, som sagt, så länge man försöker.

Älskar mina barn och vill deras bästa.

Det vill väl alla föräldrar antar jag.

Men man måste nog rannsaka vad som egentligen är det bästa.

Det är inte det dom tycker, oftast.

Det kommer det sällan att vara :).

Punkt 1 för mig är i alla fall deras hälsa.

Punkt 2, att utveckla ett gott och hållbart samspel med andra människor, med djur och natur.

Punkt 3. Att lära känna dom (på riktigt) och lyssna på vad de vill, vad de kan och känner så de kan stärka och utveckla sina talanger, intressen och känslor på bästa sätt. Stötta. Finnas där. Alltid.

Vilka är era punkter?

Nu ska jag njuta sista lediga dagen här hemma.

Känns underligt att ha "bloggat" :).

Men skönt att ha strukturerat upp mina tankar och funderingar, svart på vitt.

Ha en fortsatt bra dag// Jennifer

Knipp, knapp.....

Hej!

Det var verkligen inte igår.

Känns smått nostalgiskt att sitta här framför datorn och knappa på tangenterna.

Knipp, knapp...Knipp, knapp.

Som fågelsång för örat, haha.

Avskyr att erkänna detta men jag fick dessvärre börja med en låg dos av antidepressiva igen, i våras.

Jag var verkligen sjuk i januari, februari.

Det var som om jag var en helt annan människa.

Extremt underliga tankar och känslor.

Som om ett svart moln täckte stora bitar av min själ.

En svår depression.

Igen.

Jag gav upp helt enkelt.

Såg ingen glädje i någonting.

Hatade mig själv och allt jag var.

En viss händelse, en fasanfull sådan, fick mig att öppna ögonen.

Och till slut orkade jag inte kämpa på egen hand och ville omedelbart ha en förändring.

Dessa destruktiva tankar och känslor skulle fan försvinna innan det gick alldeles för långt.

Därav 10 mg citalopram....Igen.

Satans mög!

Känns som ett misslyckande.

Och sedan jag började med dessa "gifter" (ser de fortfarande och för evigt som ett gift) så har mitt mörka hål försvunnit under mig, tyvärr tillsammans med en del av mina naturliga och vettiga känslor och tankar.

Som att jag blir lätt avtrubbad och lite smått korkad faktiskt.

Exempel:

I mars, på min födelsedag närmare bestämt, dog min styvmormor efter en lång tids sjukdom. 

Jag hade precis börjat på de antidepressiva tabletterna. 

Jag som brukade gråta över det mesta och speciellt på begravningar (inte för jag upplevt många sådana i mina dar men ändå) satt som en känslokall häxa framför kistan och kände mig enbart tom.

Om det hade varit en månad tidigare hade tårarna forsat längs kinderna och känslorna av sorg svallat i hela bröstkorgen.

Det hade gjort så ont.

Men behövligt och naturligt ont.

Idag känns det som om den tiden, sedan jag började knapra på giftet igen, passerat i ett snabbt blurr med mitt riktiga jag inlåst i en glasburk, skrikandes som en galning. 

Låt mig bara få känna någonting för helvete. 

Jag vill gråta.

Kommer inte ihåg hur det känns att gråta. 

Underligt.

Oavsett.

Så ser det ut idag.

Jag är relativt nöjd med tillvaron (gråter alltså aldrig. Hmm!).

Fokus ligger på barnen.

Handla, städa, laga mat, läxor, tvätta, fotboll, fotboll, fotboll, jobba, jobba, jobba, mysa med barnen, skratta, prata, skälla, tjata, bråka, pussa, krama...och så tillbaka på ruta 1.

Och där emellan en del stunder som man alltid kommer att minnas.

Som häromdagen när jag och Aston tog oss till Malmö för att se 

Sune - Kaos i fredagsmyset.

Bara han och jag.

Härligt.

Han är så stor och så klok och så satans mysig (när han själv vill och när lillebror inte är där och drar i vår totala uppmärksamhet ideligen).

Och så de fyra roligaste dagarna detta året.

Palma, Mallorca 4-8 september med en god vän.

Skrattade mig öm i hela kroppen.

Så satans skoj!

Så skratta så där högt och galet kunde jag visst ändå...Behövdes bara rätt sällskap.

Sommaren dessförinnan var också fantastisk.

Greklandresan i början av juni likaså.

Härliga minnen och en Jennifer som inte gråter, inte har ångest, inte vill sluta andas.

Men livet lär vara en kamp för alla någon gång i livet.

För många en evig och plågsam kamp med glittrande glädjeglimtar då och då.

För färre en resa på rosa moln ömsom grå regnmoln.

Växlande molnighet där man med tiden lär sig att älska skuggan, skurarna och åskan.

Utan dessa delar kan man aldrig uppskatta solen.

Visst är det så?

Nu ser jag fram emot julen.

Men en liten del av mig känner oro inför vintern och depressionen som varje år ploppar upp från ingenstans.

Jag försöker sköta min kost, vistas mer utomhus, få in lite rörelse och motion i vardagen och ta extra vitaminer och mineraler.

Försöker vara social (trots att jag har en viss svårighet för det. Måttligt introvert.) och boka in roligheter till och från.

Med familj eller med vänner.

Ta hand om er!

Och försök göra det bästa av livet.

I med- och motgång.

Vi ses kanske här snart igen.

Kram// Jennifer