lördag 14 januari 2012

l i f e and hsp.

pictures via wisuella.
picture via ignite light.
picture 1, 2 via wisuella. picture 3 pinterest. picture 4 my own.

så sant så.
men visst är det svårt?

jag är en sådan människa som tar in för mycket intryck.
jag suger åt mig allt i min omgivning likt en dammsugare.
allt jag ser och hör.
andras känslor, andras reaktioner hamnar i dammsugspåsen de med.

jag tror mitt filter har ganska stora hål.
har gått i sönder.
eller så har jag inget alls.

efter för mycket intryck blir jag helt utmattad.
det jag sugit i mig måste bearbetas.
annars tuppar jag av :).
känner någon igen sig?

fick en länk av en vän.
hon tyckte texten passade in på både sig själv och mig.
läs den om ni känner igen er.

jag kan alltså inte äta med fläkten på.
jag kan inte lyssna ordentligt med TV´n på i bakgrunden.
jag blir stressad.

tror nog att mina båda barn också är lite av hsp.

jag har fotografiskt minne (nä, inget skryt, det bara är så :)).
eller det var oerhört bra när jag var yngre.
nu är det sisådär med minnet, i allmänhet.
åldern antar jag :).

men i skolan hade jag det lätt.
bara att "fotografera" sidorna i boken innan och leta reda på svaren, i huvudet på mig själv, under provet.

men dagen efter tog nya intryck det jag lärt mig inför provets plats.
som om de knuffat ut kunskapen genom örat.
bara det jag verkligen, verkligen var intresserad av svetsade sig fast.

alltså lärde jag mig inte ett piss i skolan :).
egentligen.
hur många mvg jag än fick.

idag känns det som min hjärna är full.
nya intryck blandas med gamla fastsvetsade saker, nya fastsvetsade saker.

pjuh.
jag måste lära mig bearbeta på rätt sätt.
men det är svårt.

men livet är vackert.
och för kort för att låta miljön och samhället vi lever i påverka oss.
låta andras sätt att leva påverka oss.

jag borde bara leva mitt liv.
så som jag klarar av att leva det.

så som jag trivs.

så borde ju alla leva.


nog om det för idag :).


nu: mellanmål sedan ut i solen med mina pågar.

fikaträffen med mina barndomsvänner var skoj trots hög intensitet.
längtar tills vi ses igen (without screaming kids :)).



kram/jennifer

5 kommentarer:

  1. Tack snälla! Din blogg är väääääldigt uppskattad från min sida också! ;)
    Kram!

    SvaraRadera
  2. fina jennifer! jag känner igen mig av allt det där! har haft tankar på alla bokstäver som finns ;)har slutligen nog bara insett att jag är en konstnärssjäl som det nu så vackert heter, hjärnan kan inte hantera för många intryck, färger och framförallt ljud blir stressande, maniskt kreativ ibland och tvärt om..fint att du delar med dig! skönt att höra att man inte är ensam :)kram kram

    SvaraRadera
  3. Åh fina Jennifer!! Tack för bloggawarden, självklart antog jag utmaningen!!

    Massa Kramar Linda

    SvaraRadera
  4. Hej kära du! Tycker du är grym och har därför gett dig en lite utmärkelse på min blogg!

    Hoppas du får en härlig söndag!

    Kram Kristin

    SvaraRadera
  5. En väldigt intressant länk. Jag googlade det sedan och spenderade nån timme i natt med att läsa. Kände igen mig väldigt mycket. Lät Mannen läsa idag, sa till honom innan att jag kanske inte "uppfyllde" allt men tyckte ändå att det stämde. När han läst klart skrattade han och sa "vad är det du tycker inte stämmer?"
    Det talas lite om att man kan använda det till sin fördel men främst verkar diskussionerna kretsa kring att det inte är något fel att vara så här. Nej det har jag fattat för länge sen, men HUR kan man utnyttja det? Tycker inte att någon kommer till pudelns kärna. Tipsa gärna om du hittar några bra länkar.
    Ha en fin vecka!
    Christin

    SvaraRadera