x-mas kids and kitchen glimts.

julaftonsmorgon.

vi hade ju jättemycket att stå i jag och sambo.

hela huset var fortfarande upp och ner efter renoveringen av köket och vi skulle fira julen hos oss.

ungarna fick roa sig med pepparkaksbak och de såg så söta och harmoniska ut där de satt.

superkoncentrerade och julmysiga.

jag snappade åt mig systemkameran och förevigade det lugna och snäppet till perfekta.

som en gammal film ni vet.

mys.

eller jag var galet stressad hela förmiddagen så mycket njutning, mer än klick klick på sötungarna då, fick jag inte.

aston.

precis innan gästerna kom på julafton.

skinkan i nya ugnen och tända ljus i hela vår hus.

välkommen thonet (love him!).

han gör sig galet fin mot betonggolvet.

som ännu inte är slipat och lackat än men snart så.

allt tar sin lilla tid.

men åh.

betong.

rått, kallt, snyyyyggt och skapar ljuvliga kontraster ihop med vadsomhelst...i princip. 

jag printade lite.

sugen på lite prints i köket.

bara för ett tag.

har annan konst i tankarna men det får också vänta.

har inget emot att tavlorna inte kommit på plats igen.

om det nu kommer på plats igen.

olle eksells kakaoögon kanske har gjort sitt för nu.

ja, tack.

glada ungar det vill man så gärna ha till jul.

vi lyckades så där med det faktiskt.

det blev mycket gnäll, sura miner och trots från den äldre brorsan.

men men.

det får man kanske räkna med från och till.

mycket att ta in för de små.

och alldeles för mycket klappar.

jisses.

nu får vi bygga ut också :).

nä, men nästa år får vi trappa ner.

de hinner ju inte se vad de får och än mindre uppskatta det.

vad tycker ni?

less is more...för det mesta.

min ögonsten mio.

han har faktiskt varit gudomlig hela julen.

här i sin nya tröja från popupshop :).

koftan är från acne miniature och brallorna från nova star.

jag hittade ingen julklädsel så fick köra på min älskade spetsklänning.

svarta strumpisar på det och en överdimensionerad svart kofta.

det fick la duga för i år.

jaha.

nu var julen över.

nästan i alla fall.

jag måste jobba i mellandagarna trots att jag begärt semester,

känns tungt.

magen min har börjat spöka igen och jag är och balanserar på en skör lina.

brister den så bådar det inte gott för varken min mentala eller fysiska hälsa.

men nu har jag inte många dagar kvar på mitt jobb.

andas jennifer.

andas.

håll ut va...

jiho galer jag inombords flera gånger om dagen.

jobbet på blodcentralen har tärt på mig ett tag nu.

tidiga morrnar, sena kvällar, jag alltid i en annan värld, mycket gnäll och dystra miner från kollegor för förändringar som skett (måste ske) de senaste veckorna.

sådant är trist.

att man baa inte kan ge det en chans och göra det bästa av det.

att gnälla efter en dag eller två det är ju så otroligt onödigt.

förändring är härligt.

och bra för dig!

yay!

ord att ta med sig till nästa år.

i hopp om förändring och bättre tider.

jag vill inte vistas bland människor som suger musten ur mig.

det vill väl ingen?

och man vil absolut inte vara den som suger musten ur någon annan.

fy.

jaja.

glada tankar jennifer.

glada tankar.

och jag hoppas ni också har det.

eller försöker ha det.

ibland är det svårt.

livet är tufft.

och blir inte lättare av allt skit man får se varje dag.

jag brukar blunda ganska mycket för sånt.

det hjälper.

hade svårare för det förr.

ville rädda världen.

ja, det vill jag ju fortfarande men vet att det är omöjligt.

rätt inställning är det rätta.

eller hur?

god fortsättning!

stor julkram//jennifer