the eyes are useless when the mind is blind.

mix av bilder från min pinterest.
1. republic of fritz hansen.

efter att ha skrikit mig hes på ungarna, som verkar ha flippa tut totalt, eller i varje fall den yngste sedan han slutade med nappen så placerar jag rumpan på kontorsstolen.

men hans abstinens bör ge med sig snart, så småningom.

hoppas jag :).

han slåss, skriker, gnäller, är elak och uppnosig och allt däremellan.

pust.

tålamod, tålamod.

varför har jag inte tillräckligt när man behöver det :).

@jenniferlevau

trots skrik och skrän valde jag att sätta igång med enkel bakning imorse.

jag var så sugen på ett gott och nyttigt bröd.

längesedan nu.

hållit mig borta från gluten i snart en månad och min bug älskart.

denna ekologiska mix är från ewalie.

kul med enkelt, gott och nyttigt.

mer sånt tack!

jag måste säga en sak till.

som ni vet brinner jag starkt för det här med att leva och äta naturligt, framförallt för att minska risken för att insjukna i någon form av välfärdssjukdom eller dylikt, men också för att skona naturen och miljön som vår hälsa och överlevnad är direkt beroende av.

det krävs en djupgående kunskap på många områden samtidigt som en hel del kostsamma studier måste genomföras för att man ska kunna få bevis på vad som egentligen är skadligt och hur någon sjukdom/något tillstånd i sig uppkommer. 

och det tar tid!

och det är inte alltid man kan bevisa en teori.

och folk behöver statistik för att förstå och kanske stanna upp.

men enligt mig så behöver man inte sådana studier för att se samband och få förståelse.

djupgående kunskap på många områden och förmågan att se samband med hjälp av logiska tankegångar räcker gott och väl.

det jag vill komma till är att om man gör en enda förändring i sitt liv, att byta bort det man kan till naturligt så har man tagit ett otroligt stort steg i rätt riktning.

våra jordar är urlakade på viktiga vitaminer och mineraler.

och de fortsätter att minska för varje år som går.

våra barnbarn kommer må mycket sämre än vi gör idag...

vår inverkan på våra gener går i arv...

vi tar dö på vår art, sakta men säkert.

jag vill inte bidra till det för en sådan tramsig sak som att jag inte orkar bryta mina inbitna vanor, för att jag inte orkar stå emot beroendet, inte orkar ta steget...

nä.

nu får det räcka med välfärd och missbruk.

inte sant?

ha en fin dag!

kram//jennifer