torsdag 6 oktober 2011

rätt fett och balans.

Hej!

Vi kör lite mer kost och hälsa tycker jag. Känns lite kul att gräva i mina kunskapsgömmor. Det här med kost var verkligen ett stort intresse för några år sedan och näringsfysiologi är så sanslöst intressant. Dessutom behöver jag själv en liten upprepning för jag är minsann inte speciellt hälsosam längre och anledningen till detta kallas lathetsom i sin tur givit dåliga mönster i vardagen, som i sin tur blivit till dåliga kostvanor. Hade kunnat skylla på tidsbrist men så är egentligen inte fallet, inte om jag tänker efter. Planering hade löst tidsbristen. Men pga latheten så försvinner planeringen och då också de goda vanorna. För med lite motivation hade sedan de goda vanorna förvandlats till en livsstil som inte alls behöver planeras speciellt mycket.

Så med det sagt:

Mättade fetter. Vad är det kan man ju fråga sig? Det frågade min förvirrade pappa också när jag drog upp det efter den hemska stroken. Det är alltså min älskade pappa som drabbats av stroke vid bara 52 års ålder. Min fina pappa som jag inte för ett ögonblick någonsin förknippat med sjukdom fick en stroke. Usch. Jag ryser! Och det ska absolut inte få hända igen. Det ska jag se till.
Oavsett så visste inte han heller vad mättade fetter var så det förklarade jag lite enkelt för honom. Bryr Ni inte Er om djupgående detaljer så skippa detta avsnitt.

Mättade fetter, däribland kolesterol, finns i störst utsträckning i animalier, alltså i livsmedel som kommer från djur. Mättade fetter har en viss molekylär sammansättning som gör att de i blodet måste transporteras till våra organ med hjälp av ett protein kallat LDL (low density lipids). Vill inte kroppens organ ha mer kolesterol, de är mätta på det med andra ord, så säger dom stopp och allt överblivet kolesterol stannar kvar i blodbanan. HDL (high denisty lipid), ett annat transportprotein för fett, har i uppgift att transportera överblivet kolesterol ut ur kroppen via levern. HDL är alltså ganska bra att ha så man blir av med skiten. Men, personer med hög halt LDL och låg halt HDL blir alltså inte av med LDL´t samt då inte heller kolesterolet och kolesterol börjar tas upp av artärväggarna. Och vad som då händer i artärväggarna kan Ni läsa om HÄR. No good alltså.
LDL/HDL-kvoten är alltså avgörande för hur mycket kolesterol en människa har i blodbanan (bortsett från vissa undantag då). 

Och nu till det viktiga:

LDL ökar vid för stort intag av mättade fetter.
HDL däremot, ökar vid intag av enkelomättade och fram för allt fleromättade fettsyror.


Nedan har jag gjort en lista på några livsmedel som innehåller mättade respektive enkel och fleromättade fettsyror.

Mättade fettsyror finns i bland annat:

Allt kött från landgående djur (alltså i falukorven, påläggskorven, köttbullarna, entrecoten, snitzeln, oxfilén, kycklingen osv.)

Mejeriprodukter (mjölk, fil, grädde, glass, cremé fraiche, smör osv).

I livmedel innehållande fett som, för att få en fastare konstistens, blivit uppvärmt till en viss temperatur där de enkel- och fleromättade fettsyrorna omvandlats till mättade fettsyror, även kallat härdat fett (i buljongtärningen, i pulversåsmixen, i pulvermosen, i kakorna, i tortilliabröden, i bakmixer, i flingorna. Ja, i princip alla livsmedel som kan fås i pulverform samt i de flesta halvfabrikat.


Enkel- och fleromättade fettsyror finns i bland annat:

Nötter och fröer av olika slag.
Oljor (olivolja, rapsolja, linfröolja med flera)
Bladgrönsaker, alger och avokado.
Fisk, speciellt fet fisk är rik på fleromättat fett (omega 3) och skaldjur.
Enkelomättat fett finns även i förhållandevis stor mängd i kyckling.




Råd:


Tänk balans. Tänk naturligt. Tänk att visst får jag äta korv men sällan
En dag i veckan oxkött, två dagar i veckan kyckling, tre dagar i veckan fisk eller skaldjur, en dag vegetariskt. En dag varannan vecka fläskkött kan jag tycka. Trots att köttbullarna och falukorven är våra ungars favoriter så gör vi inte dom en tjänst genom att servera det varannan dag.
Byt bort rallarekorven på smörgåsen till en kesoklick och kycklingpålägg då och då. Byt bort ostskivan på mackan mot några skivor avokado och pressad citron. Byt bort smörgåsen helt och hållet ibland för den är inte till vår hälsas fördel, inte varje dag i alla fall.
Tänk fröer, tänk nötter, tänk frukt och grönt. En matig fruktsallad med lite nötter i är inte så svårt att göra men sanslöst gott... 
Havregrynsgröt, eller annan gröt (ej mannagrynsgröt dock), är inte heller så värst svårt att koka. Hacka i lite äpplebitar, mandel och kanel.
Jag vet att det låter tråkigt och inte alls så gott i de flesta öron men det är bara vanorna som styr och vanor går att bryta. Smaklökarna anpassar sig efter en tid. Och så gör Ni. Men det tar tid och krävs en hel del planering och massvis med motivation. Men vad motiverar inte bättre än en pappa vid bara 52 som fått en stroke


Hoppas Ni blivit lite klokare. Jag har iaf :). Nu måste det planeras så det ryker här hemma. Vill Ni så kör vi why not sugar-inlägget också snart?




Kram/Jennifer

2 kommentarer:

  1. Jättebra inlägg Jennifer! Vad kunnig du är inom detta, så himla bra. Ser fram emot fler inlägg inom ämnet.

    KRAM Malin

    SvaraRadera
  2. Såg du Vetenskapens Värld om LCHF Diabetes/lågkolhydrat kost? Verkar som om forskarna inte är överens om hur farligt animaliskt fett är. Klippet finns på youtube om du inte såg det, tror att det är borta från SVT play.

    Kram till din pappa!

    SvaraRadera