....min frånvaro här är min närvaro där jag behövs.

ett litet mood via min pinterest.

...man kan väl säga att det var ett tag sedan jag tittade in i min blogg och lämnade ett avtryck.

min kropp läker.

jag andas lättare men djupare.

mina känslor balanserar under ytan och gör sig till känna ofta och starkare än jag kanske önskar.

sedan jag slutade på min anti-depressiva för någon månad sedan har jag märkt att jag gråter lättare, blir argare fortare, blir glad också förståss men kanske tar de andra känslorna över mer än vad som är optimalt.

min PMS framträder tydligare och redan efter ägglossning börjar mina tankar att vandra.

överanalyserande tankar.

jag drömmer mardrömmar och sover inte lika djupt som jag behöver.

jag hoppas det är en del av övergången och läkandet.

att det kommer försvinna.

så jag kämpar alltså.

stängde ner shoppen för att kunna fokusera på mig själv och min familj.

blir jag stressad så säger mitt humör ifrån och min kropp....mina tarmar förvandlas till ett sår och smärtar intensivt.

min ledvärk eskalerar och vissa morgnar gör det riktigt ont att ta sig ur sängen.

jag tar 5-HTP för att balansera min serotoninrubbning och jag försöker äta som jag lär.

mycket raw food, frukt, grönt, inga mjölkprodukter...fisk, fågel, vegetariskt.

inget raffinerat och tillsatt socker så klart.

ja, ni vet.

naturligt!

nu saknas träningen.

yoga imorgonbitti....men jag bara MÅSTE göra det dagligen.

det och kanske en löprunda eller PW i veckan.

har lust till att sparka mig själv hårt i röven så jag får tummarna loss.

hur satans svårt ska det vara?

jag tror det kan bli mitt bot, min slutliga väg till läkning.

djup?

ja, det blir man när man så länge varit på den andra sidan.

jag tackar nej till mycket.

vill inte prata med någon som inte förstår.

vill inte umgås med människor som inte bryr sig.

jag vill nog egentligen bara vara själv och med min familj.

och då och då, när jag känner att jag har kraft, med vänner som jag klickar med och som inte dömer mig.

nu arbetar jag ju på blodcentralen tre dagar i veckan och där är man social så en dag det räcker för ett helt år :).

jisses vad man träffar folk!

så det där sociala minimerar jag så mycket jag bara kan i mitt privatliv.

låter kanske inte så hälsosamt i allas öron men det är något jag har lärt mig med tiden.

jag behöver min energi för att läka.

och för att räcka till för min familj.

så.

min frånvaro här är min närvaro där det behövs.

ytligheter och materialistiskt strunt är kul ibland men absolut ingenting som gör att jag blir lycklig.

kreativiteten kan man använda på många sätt.

som i matlagningen....

med barnen...

i trädgården med frö, blommor och jord.

jag hoppas ni mår bra och njuter av våren.

jag tackar för att ni tittar in och lämnar ett spår ibland <3.

ha en fortsatt go fredag// jennifer